Varför innehåller vissa anime på japanska engelska?

Ryska kvinnor: ukrainsk modell ser ut som verklig plastdocka

Det verkar som om många anime och manga sänds eller skrivs ut på japanska, innan de dubbas eller lokaliseras, innehåller engelsk text eller texter.

Jag har taggat ett par exempel här.

Den första är från Digimon Tamers, där det finns ett par engelska rader inom den annars japanska titelsekvensen:

Och ett annat exempel från Neon Genesis Evangelion, där texten på bildskärmarna är tryckta på engelska:

Det finns otaliga andra exempel (en jag inte kunde hitta var en annan scen från Tamer där en ölburk läser "ÖL"); så, min fråga är:

Varför tar dessa engelska ord sig in i annars helt japanska produktioner?

För att utöka alla de stora svaren lite: Detta är något av en falsk uppfattning. Jag är säker på att det finns japaner som undrar varför amerikaner får tatueringar som säger "Soup" och "Ugly". Eller fransmän som undrar över den amerikanska snabbmatsplatsen "Au Bon Pain". Det låter bättre än "The Good Bread".
@ DampeS8N Förutom att det inte bara är sådana saker: I Nordamerika finns det inte tecknade låtar som slumpmässigt har rader på franska eller spanska, och heller inte datorskärmarna på norska när karaktärerna fortfarande är i sitt hemland. Det kan vara något en falsk uppfattning, men japanska har mycket mer nedsänkning på engelska än vi gör på andra språk.
Datorskärmar och saker skall ibland spela engelska i andra länder av samma skäl som att en amerikansk film skulle innehålla franska på gatuskyltar i Paris. Eftersom engelska är vanligt på dessa enheter. Dessutom gör japanerna vad vi gör med kinesiska och japanska, av mestadels samma skäl. Det är annorlunda och coolt.

Det finns två olika sätt som man kan använda engelska ord på japanska.

Den första är genom låneord. Det japanska språket var mer eller mindre standardiserat under Meiji-restaureringen, i slutet av 1800-talet. Innan dess var Japan en mycket isolerad kultur under mycket lång tid, så många begrepp fanns helt enkelt inte på språket. Som ett resultat bestämdes det att i stället för att skapa nya ord för alla dessa begrepp, skulle de bara låna orden från andra språk. De flesta av orden kom från engelska, även om det också finns några från andra västerländska språk.

I det här fallet är orden skrivna i katakana ( ). Det finns ett mycket stort antal lånord, men det är ganska standardiserat vad som är ett lånord och vad som inte är. Några av orden uttalas också annorlunda på japanska än engelska (t.ex. energi blir (enerugi) med ett hårt g-ljud). Om det är tvetydigt hur man uttalar engelska ord på japanska är dessa vanligtvis också standardiserade.

Det representerar dock inte riktigt en användning av engelska. Låneorden är lånade från engelska, men både betydelser och uttal kan skilja sig radikalt från de engelska orden. De beskrivs bättre som japanska ord som bygger på engelska ord. Exemplen du har givit faller inte riktigt in i ovanstående kategori, men det finns många exempel som detta så det är värt att nämna.

Det andra sättet de kan använda engelska är bara genom att skriva / tala på engelska. Exemplen du har gett verkar falla i denna kategori. Detta görs för att låta / se coolt ut, eftersom de flesta i Japan bara hör och ser japanska större delen av dagen, så det sticker ut. Eftersom de flesta japaner åtminstone har goda kunskaper i engelska ordförråd (det är en del av standardplanen) är det ett sätt att göra ett uttalande, ungefär som hur stiliserade teckensnitt skulle användas på engelska förutom lite starkare.

Nu när vi har gjort den skillnaden kan vi svara på frågan. Svaret på din fråga "Varför tar dessa engelska ord sig in i annars helt japanska produktioner?" är att engelska är ganska vanligt i Japan, inte bara i anime / manga. Detta är inte enbart ett fenomen om anime / manga, och jag är inte heller övertygad om att det är särskilt vanligt i anime och manga.Till exempel kan du förmodligen upptäcka flera förekomster av engelska i denna bild av reklam i Tokyo (jag hittade 3, med ytterligare två fall av det romerska alfabetet som används för att skriva icke-engelska ord och en hel del katakana-lånord också):

Sammanfattningsvis beror det på att engelska är vanligt i japansk kultur. Men det är inte ett särskilt tillfredsställande svar i sig. I stället för att svara på den breda frågan om varför den moderna japanska kulturen ofta använder engelska (vilket jag tror kan vara bättre ställt på japanska. SE med vissa modifieringar) kommer jag att ta itu med de specifika fall du har nämnt, delvis på grund av ett fullständigt svar på det förra frågan är förmodligen omöjlig och delvis för att den är utanför ämnet.

Att använda engelska är mycket vanligt i musik, där hela rader kan skrivas på (ofta brutna) engelska. Detta är inte enbart ett japanskt fenomen, eftersom koreanska och kinesiska popartister också ofta använder engelska (indiska popartister gör det också mycket ofta, men engelska är ett ganska vanligt språk i Indien). Såvitt jag kan säga är det inte särskilt vanligt i anime-låtar, men jag har naturligtvis ingen statistik för att backa upp det.

I huvudsak görs det i musik för att låta coolt, av de skäl som jag listade ovan. Det utvidgar också deras publik något, eftersom människor runt om i världen talar engelska. Jag vet inte om det finns en analogi som är bekant för människor som bara talar engelska, men det närmaste jag kunde komma på är att latin ibland används i engelskspråkig musik.

Faktum är att engelsk användning i japansk musik föregår J-Pop själv (vilket är den genre som mest animemusik faller i). Japanska rockmusiker på 1960- och 70-talet inspirerades mest av deras västerländska motsvarigheter, framför allt Beatles. Under en tid trodde japanska rocksångare att det japanska språket var för restriktivt för att kunna sjunga rock-stil, så de flesta sjöng på engelska (se här). Det första riktigt framgångsrika bandet som sjöng på engelska var Happy End, men även efter det fortsatte folk att använda engelska åtminstone ibland. Det är möjligt att skriva långa akademiska uppsatser om användningen av engelska i japansk musik, men jag stannar här för korthet.

För Digimon Tamers, och faktiskt många serier, visas titeln på engelska. I själva verket har de flesta serier nu både en engelsk och en japansk titel, vilket inte alltid betyder samma sak. När det gäller Digimon kommer ordet 'Digimon' från två engelska ord, 'Digital' och 'Monster'. Tamers är också ett engelska ord. Titeln kan skrivas 「デジモンテイマーズ」, men det är mer autentiskt att använda den engelska titeln. När det gäller varför titeln valdes på engelska till att börja med, förklaras detta igen bäst via coola regeln, eftersom engelska låter annorlunda och intressant. Naturligtvis gör inte alla shower det här, och det är mest ett stilistiskt beslut, så det är förmodligen omöjligt att ge en bättre förklaring.

När det gäller Eva är de flesta datorsystem, även i Japan, baserade på engelska. De flesta programmeringsspråk är också baserade på engelska. Som ett resultat verkar det mer autentiskt (eller åtminstone gjorde det då) att ha datorer och tekniska saker helt eller mest på engelska. Jag vet inte om detta förändras, nu när det finns japanskspråkiga programmeringsspråk, operativsystem etc.

När det gäller "ÖL" är det inte ovanligt i Japan att annonsera för öl på engelska. Detta exempel är ett ganska litet företag som jag hittade när jag läste Moyashimon, men det är verkligen inte ovanligt att öl skrivs på engelska. Jag vet inte riktigt varför. Min misstanke är att detta beror på att öl härstammar från en västerländsk dryck.

Jag kan förmodligen fortsätta ett tag, men jag tycker att det här svaret redan är för långt och det är ingen mening att fortsätta att lista exempel, så jag avslutar det här. Som jag sa ovan kan det här vara en bra fråga om Japanese.SE om du formulerar det på rätt sätt. Det kan också vara en bra fråga på den föreslagna japanska kulturplatsen.

13 Utmärkt svar! Jag vill tillägga att japanska gymnasieelever måste följa minst sex års engelska kurser under sina junior- och seniorår. Engelska är också en del av antagningsproven till universitet (svårigheten med dessa tester i vissa fall verkar dock vara på den låga sidan). Dessa två variabler ökar också populariteten bland japanerna.
3 Det är synd att du inte nämnde "Engrish" i ditt svar. Det stöder också ditt påstående att det är ganska vanligt i vardagen i Japan.
1 Detta är potentiellt det mest fantastiska svaret jag har någonsin sett på några StackExchange. Bravo till dig - du träffar varje punkt, träffar det bra och täckte till och med de bredare ämnena. Tack så mycket!
3 @ user314104 Engrish är också mycket vanligt, särskilt inom musik. Det är där den "trasiga engelska" kommer in. Japanska människor har i allmänhet ganska goda kunskaper i engelska ordförråd, men inte lika bra för grammatik (detta är bara i genomsnitt, och naturligtvis finns det många undantag) vilket resulterar i den trasiga engelska som vi kallar ofta Engrish. Uttrycket Engrish i sig ses ibland som lite förolämpande i östliga kulturer (men vanligtvis inte i väst) så jag försökte undvika det i svaret.
2 Bara en anmärkning: kommer från tyska, inte engelska (som ordet för vektor ), där den har a / g /. De flesta lån från engelska liknar fortfarande vanliga (sydliga) engelska uttal. Hade energi och och , respektive. Notera bristen på coda / r / i båda (från icke-rhotisk engelska).

Det bör noteras att detta inte bara händer i anime. Om du skulle åka till asiatiska länder där de använder kinesiska tecken (Kina, Japan, etc.) ser du engelsk text om saker som livsmedelsprodukter eller T-shirts. Ibland är texten gibberish och ger absolut ingen mening alls. De gör detta för att göra produkten mer tilltalande, ha variation. Det finns inte lika stor variation för Kanji, Katakana och Hiragana i teckensnitt, t.ex. på engelska, vi har teckensnitt som Times New Roman eller Impact. Å andra sidan kan Kanji-tecken och liknande bli förvirrande om det följer ett visst teckensnitt. Det skulle vara lättare att läsa standard Kanji i motsats till att läsa Kanji i, säg Courier New (om det ens är möjligt).

Så för att göra karaktärerna större, för att få större inverkan på tittarna använder de engelska istället för sitt eget språk. Du kan göra kurvan på "D" på "Digimon" större och du skulle fortfarande kunna läsa den som "D" eller så kan du ändra den till en viss stil för att passa animens genre, men du kan inte ändra någon del av karaktären " " utan att den behåller sin betydelse.

Det verkar som om katakana är mer flexibla än kanji och hiragana, även om det är mindre än latin. Se logotyper för No Game No Life, Kill la Kill och Nisekoi.
Naturligtvis kommer många av dessa att vara engelska namn transkriberade till japanska.

Japan var och påverkas mycket av västerländsk kultur, och japanska sångkompositörer lägger ibland till engelska texter i sina låtar som någon form av "specialeffekt", även om det kanske inte är grammatiskt perfekt.

När det gäller japaner som uppträder i anime, kan producenterna försöka åberopa en "främmande" känsla för scenen eller föremålen (som "ÖL"). Vetenskapliga element i en anime (speciellt datorer och bildskärmstext) representeras oftast på engelska, med alla slags tekniska engelska substantiv och adjektiv (samt många siffror och symboler), eftersom det åberopar stereotypen att vetenskap är detta " cool och komplex process som inte går att förstå ".

Beroende på sammanhanget för införandet av engelska är orsaken annorlunda.

Tidigare användning

Från tidigt Meiji fram till Japan före kriget var engelskspråkig utbildning i Japan starkare än den är nu (Med andra ord har japansk behärskning av engelska minskat kraftigt under den senaste historien, och den japanska regeringens ministerium för utbildning, kultur, sport, vetenskap och teknik [MEXT] försöker fortfarande höja nivån genom en mängd olika lärarutbildningar och utbildningsreformer i hopp om att fånga upp den nuvarande nivån på engelskspråkig utbildning i Kina, Sydkorea och andra asiatiska länder). Ju äldre manga / anime / sång är, desto mer sannolikt förstod mangaka / manusförfattare / textförfattare engelska. Äldre titlar har utdrag av engelska eftersom fler japaner vid den tiden hade en fungerande grepp om grundläggande engelska.

Kulturella konnotationer

På japanskt språk och kultur, lånord, garaigo, wasei eigooch Engrish (vart och ett av dessa termer hänvisar till tydligt olika språkliga enheter) bär konnotationer av "ny", "cool" och "ung" / "ungdomlig", så i japansk reklam används engelska ord, franska ord och katakana för produkter som tillverkaren vill projicera en innovativ eller svalhetsfaktor, medan de är avsiktligt och noggrant undvikas för produkter associerade med begrepp av tradition, vintage och långsiktigt anseende (detta är inte bara sant bland unga japaner, men är den allmänna föreningen bland befolkningen; du kan se detta återspeglas i titlar och karaktärsnamn från manga skriven på 70-talet). Manga, anime och j-pop faller i allmänhet i kategorin "roman och spännande" snarare än i kategorin traditionell japansk konst, så att peppra dem med engelska och japanska variationer på den, bidrar till att associera mediet med "samtida" och "hett". Digimon är definitivt en serie som ville vara "nästa stora sak" i fotspåren av Pokémon, så "nya" konnotationer kan bara vara ett plus. Arenorna för manga, anime, spel och j-pop är mycket konkurrenskraftiga och fans kan vara oändliga; att vara ny och cool är viktigt för en lyckad lansering och för att behålla en framträdande plats.

Att vara "annan"

Returnees (japanska som bodde / studerade utomlands och har återvänt till Japan), haafu (människor av japansk härkomst, som halv-japanska, halv-kaukasiska) och internationella studenter visas ibland som karaktärer i anime och manga. De tenkousei (transfer student) är ett bestående tema. Ofta drar skaparen av arbetet slutsatsen att karaktären behöver tala engelska, tyska eller ett annat språk (minst en gång) i berättelsen för att bevis har varit utomlands. Detta är ett alternativt fall där engelska eller Engrish infogas: medan det ger karaktären en svalhetsfaktor, ger den övervägande en 'Annan'-faktor som kontrasterar karaktären mot de andra. Anledningen till att detta fungerar effektivt är att engelska, till skillnad från tidigare generationer av japansk utbildning i engelska, bland unga människor ses på engelska som mycket "annat", främmande och svårt: det är inte något "vi japanska" talar i det dagliga livet; en klasskompis som kan prata flytande anses vara en nyhet. Eftersom mangaka- och anime-regissörer är mer benägna att ha utbildats i Japan, som vid det vanliga anime manga seiyuu senmongakkou (anime / manga / röstaktiva handelsskolor), de är inte den mest troliga demografin som har studerat utomlands, arbetat utomlands eller arbetat i ett internationellt företag med filialer i Japan; detta är inte att säga att ingen av dem talar flytande eller nästan flytande engelska eller att ingen av dem har interkulturell kommunikationsförmåga, men det är så att inte alla har en fungerande behärskning av engelska eller interkulturell känslighet. Detta kan vara en faktor i varför engelska eller Engrish som anime-karaktärer som bodde utomlands talar ofta uttalas i överdriven stereotyp av icke-japanska som högljudd, högljudd, utåtriktad etc. och att när dessa karaktärer talar japanska, pratar de felaktigt karikatyr av japanska som inte korrekt återspeglar de slags feluttalanden som faktiska icke-japanska av olika modersmål gör. Detta görs också för att skildra 'Annat' -het.

En Lingua Franca

Bland yngre japaner, trots att de inte brukar använda engelska själva kommunikativt för att lyssna och prata (den senaste och nuvarande engelskautbildningen i Japan är grammatikfokuserad läsning och skrivning) anses den vara planetens lingua franca och förknippas med "internationell "och" globalisering. " I nuvarande japansk utbildning kallas ämnet japanska för (kokugo, som betyder "nationellt språk" snarare än "japanskt". Om till exempel USA gjorde detta, skulle det istället för ämnet engelska kallas ämnet Nationellt språk). I motsats till detta kallas det andra språkämnet i Japans läroplan (gaikokugo, vilket betyder "andra / yttre landsspråk / språk") men i de flesta skolor, det enda språket som erbjuds för gaikokugo klassen är engelska. Detta förankrar ytterligare Engelska som det internationella språket i japanska folks sinnen. När de ser en kaukasisk kvinna i Japan är de överväldigande mer benägna att fråga: "Pratar du engelska?" på engelska till personen än de ska fråga: "Talar du engelska?" eller "Är japanska okej?" på japanska till personen. Många japaner inser att deras engelskspråkiga förmåga är svag, men ser fram emot, och vissa arbetar redan för att kultivera, en framtid där de föreställer sig att fler japaner kan kommunicera på engelska. Det här är varför sci-fi serier som Neon Genesis Evangelion välj att inkludera engelska, som anses vara framtidens väg: handlingen involverar ledarna och militärerna för hela jorden försöker arbeta tillsammans, så att sätta sig på en universums lingua franca är realistiskt. En del anime väljer japanska som lingua franca i universum, men engelska är ett vanligt val.

Inställningar och rekvisita

Modern Japan har varumärken och butiksnamn som alltid är skrivna på engelska eller romaji, så när parodier av dessa restauranger, närbutiker, matpaket, läskburkar etc. dyker upp i anime illustreras de till matcha logotypen för det kända varumärket (vanligtvis är namnet något snett för att undvika licensavgifter). Detta är anledningen till att ordet "öl" kan illustreras på engelska: drycken skrivs ofta som sådan på ölglas och inredning på japanska pubar, så bokstäverna bildar en lätt igenkännbar form för japanerna utan att de behöver känner att de läser engelska medan de tittar lugnt på en anime.

(En aide)

Även om engelska och Engrish förekommer i många serier, antar ibland en icke-japansk läsare / tittare att engelska används i ett fall när det faktiskt inte är det. Ibland är det romaji, ibland är det ett icke-verkligt språk (till exempel hur namn i HUNTER x HUNTER skrivs med latinska bokstäver men inte följer ett konsekvent riktigt språk: Gon Freecs, Curarpikt, Leorio, Quwrof Wrlccywrlir, Wbererguin, etc.), och ibland andra språk som använder det latinska alfabetet (som Puella Magi Madoka Magica) ingår i anime av skäl som kan, eller kanske inte alls, relateras till det japanska användandet av engelska.

Tack killar för förklaringen, det hjälpte verkligen. Men jag tror att det fanns något utelämnat. Jag tror att den andra anledningen till att det finns engelska kurser i japanska gymnasier är att vi lever i en alltmer engelsktalande värld. En stor andel av Japans verksamhet är med Amerika. Skolor undervisar engelska enklare för att det kan behövas en dag. Du kan inte göra en affärstransaktion om du inte förstår vad den andra personen säger. Det är väldigt sant att Amerika och andra engelsktalande länder har mycket inflytande över Japan, och beviset ses i landet själv via annonser, skola, språk, konstteknik och det allmänna vardagen. Jag har varit i Tokyo tidigare och hade turen att fånga en affärsman som pratade på sin telefon på engelska, och jag stannade på gatan för att titta runt omkring mig och förundras över det enkla faktum att jag faktiskt kunde förstå några av sakerna Jag såg.

Jag tror att engelska som lärs ut är bara en liten del av anledningen. Och det beror också mycket på folket om de tycker att det är OK att använda dem i sång eller reklam i vardagen. Så anledningen till att Japan (faktiskt inte alla, men det finns tillräckligt med folkmassa) är så accepterande mot användningen av engelska fraser bör spåras tillbaka till deras kultur och deras historia.