I anime, främst ep2 när Kirino först kom till Akihabara, märkte jag att många av varumärket eller skylten ändrades, ���������������/Liberty ändrades till ���������������/wabaty, ������������/Takarada till ���������/Takada, ��������������� till ���������������, Laox till Taox, Labi till Labla, Gee! till Guu!, McDonald's till McDoneld's etc.
Jag undrar varför de gjorde sådana förändringar. De kunde ha hållit alla märken och skyltarna samma som de är i verkliga livet, men istället gjorde de så många subtila förändringar (medan städkaféet förblir nästan helt intakt).
Eftersom många av dessa påskägg placeras i en mycket uppenbar position, och att animera en så komplicerad bakgrund kräver stor ansträngning. Jag tror inte riktigt att det här är rent animatorn som har kul. Finns det andra orsaker? Gillar upphovsrätt eller reklam?
P.S. Jag ber detta om min uppsats, så tänk på det
P.P.S. bild hämtad från denna webbplats.
P.P.P.S. lämna gärna andra tankar om detta
2- Du kanske vill läsa med varumärken i filmer. Kanske inte direkt ett svar, men det är väldigt relaterat.
- @Dimitrimx detta är definitivt något jag bör tänka på, tack!
TV Tropes har en hel sida tillägnad detta fenomen: Bland-Name-produkt.
Att ersätta varumärken är ett ganska vanligt fenomen i media. Som Dimitri mx nämner är det förmodligen för att studiorna vill undvika att använda varumärken för att spela det säkert. Det är därför parodinamn som "WcDonalds" och "EcDonalds" är så vanliga i anime.
Toradora kastar en snarky lampskärm på denna praxis:
Ibland använder anime faktiskt de riktiga namnen, om de får produktplaceringen ordnat ordentligt bakom kulisserna. Till exempel var detta fallet med Pizza Hut i Kod Geass. (Därav "Pizza Hut stöder upproret" memes.) För mer information, se Har det funnits någon anime med faktisk produktplacering?
Att ta steg för att formellt arrangera den här typen av saker kräver dock mer ansträngning och medför mer risk, så jag kan se varför anime-produktioner tenderar att gå med de mindre riskfyllda parodinamnen.
Tänk till exempel High Score Girl. Denna manga kom in i juridiska problem eftersom den direkt innehöll massor av 90-tals videospelinnehåll, även om dess utgivare, Square Enix, tog åtgärder för att säkra ett formellt samtycke till användningen av spelkaraktärerna från de olika företagen. År 2014 inledde SNK Playmore en IP-kränkning mot Square Enix på grund av denna manga, vilket resulterade i återkallandet av alla volymer och digitala publikationer av mangan. Det tog ungefär ett år innan de två parterna nådde en överenskommelse och stämningen drogs tillbaka.
Det här fallet hade mer att göra med upphovsrätt än varumärke, men det är fortfarande ett bra exempel på den typ av problem som kan uppstå om du inte är noga med att hantera andras immateriella rättigheter ... High Score Girl verkligen inkluderade dock mycket grejer, så det här var ett särskilt komplicerat fall. För referens, här är upphovsrättsmeddelandet i manga 1:
Så många...
3- Det är otroligt! Men fick mig också att tänka: om en anime innehåller intetsägande namn och verkligt namn samtidigt, betyder det att det verkliga namnet indikerar (eller mycket troligt) ett partnerskap mellan produkten och anime?
- Förmodligen, eller annars pekar de roligt med övningen som i Toradora. Finns det en sådan instans?
- @ConMan Ja, precis i Oreimo: Cure Maid Cafe. Affischtavlan gjorde inga ändringar i varumärket, och bipacksedeln använder den faktiska platsen för Cure Maid Cafe.
